The one and only

Någonitng som är ganska intressant är att ALLA tycker att det just dom tror på är rätt. Såklart. Och bara för att man själv tror det så ska alla andra också tro det. Om dom inte gör det så hädar dom ens gud/gudar och kan lika gärna dö. Detta är även något folk utövar i stor utsträckning. Jag vet inte hur många krig som har förts i "guds" namn. Och båda sidorna har så klart rätt och är villiga att dö för sin sak. Det är ganska fascinerande hur långt människor är villiga att gå för någonting dom aldrig sett, hört eller fått något fysiskt bevis för. För en tanke bara. För någonting någon sägs ha gjort för 2000 år sen. Kanske, typ.. Sen står det ju faktisk i en bok. och då måste det vara sant. För att man kan ju inte skriva skönlitterära böcker bara för att berätta en bra story. Nej nej. Då skulle ju världen bli helt jätte konstig.

En av mina många teorier är att om man absolut måste tro på en gud så är den guden riktigt elak. I alla religioner är det egentligen samma gud som bara har "klätt ut sig" till en annan gud för att kunna skapa kaos på jorden och få mänskligheten förstöra sig själv. Lite som när man va liten och byggde saker enbart för att förstöra kunna dom senare.

Sverige är ett kristet land som vi alla kanske vet. Detta innebär att redan från födseln får vi det inpräntat i oss det fins en gud och han hade en som som han sände till jorden och bla bla bla... Jag tror inte på gud. Men samtidigt när man vill att någoniting ska hända så riktar man ändå blicken skyn och ber att det ska hända. Vi har alla blivit hjärntvättade till en viss grad kan man säga. Istället för att få allt inpräntat i oss från födseln så borde man tills man är ungefär femton-sexton år få leva i ett neutralt tillstånd. lära sig om allmänt vett, lika värden och gott medborgarskap. Sen så får man välja att studera de regionerna man vill och sedan välja en man faktiskt vill tro på. Detta skulle leda till ett mer mångkulturellt samhälle.

Idag var jag i kyrkan för första gången på många många många år. Kritisk som jag är mot det mesta så lyssnade jag noga på vad prästen och psalmerna egentligen handlade om. "Prisa vara gud i höjden" "Gud skall ha all makt i himmelen så som på jorden" "Du som give oss vårt bröd" . I korthet så kan man säga att vi som människor inte har dem mista makten över våra liv. I guds ögon är självmord fel = Vi har inte ens makten att själva ta våra liv om vi så vill! Vi har ingenting att säga till om. Vist, vi kan be till gud att han ska göra det och det. Men han måste inte. Övers i hierarkin har vi en mäktig ledare. Denna bestämmer allt. Försöker folket uppnå en högre status anses detta som revolution och slås ner med våld och privilegier blir fråntagna. Babbels torn: Människorna ville bygga ett torn så högt att dom kunde gå till himmelen. Detta gillade inte gud, så han förstörde tornet och gav människorna olika språk så dom inte kunde förstå varandra och därmed inte göra om samma sak. Låter inte detta lite som en diktatur? "Med gud är ju en god gud!?". I anhängarnas ögon är ledaren alltid god. Hitler va världens bäste och snällaste person tyckte många tyskar under andra världskriget. Mouseline va en utmärk ledare enligt många. Mao lika så. Varje mynt har två sidor.

Jag säger inte att organiserad religion är fel på något sätt. Det är Jätte bra att det ger folk hopp och någonting att tro på. Det jag ogillar är att det påtvingat på en redan från födseln och att vi inte får något val att välja själva vad vi vill tro på. Jag tror att oavsett vad vi säger att vi tror på, så kommer vi ändå alltid vända blicken mot skyn och börja "snälla gud..." när det e något vi verkligen vill. Det sitter så långt inpräntat i våra hjärnor.

Jag vill be om ursäkt om jag trampat någon på tårna, fått er att ta illa upp eller på något sätt förolämpar er eller eran tro. Men varje människa har rätt att yttra sin åsikt.

Ps. Kakesismen söker nya anhängare!